Tagg

fridawerander

Skönhet och mode Träning. Uthållig & Stark med Frida

Redan tjuvstartat våren -nylansering av Sveas skor!

Jag var 19år när jag skaffade min först hund. Hon fick heta Svea och var världens finaste Rhodesian ridgebackvalp så man kan säga att det är lite tack vare henne jag fastnade för klädmärket med samma namn! Jag gillar att klädmärket är en blandning mellan unisex, sport och street! Samt har sköna material, oväntade detaljer och humoristiska budskap på sina plagg.

Vinter eller inte ett par vita sneakers är aldrig fel! Dom passar till ALLT! Jeans, kjol, träningstightsen. När jag såg i ett pressmeddelande att Svea gör nylansering på en skokollektion kunde jag inte motstå att tjuvstarta våren med ett par vita sneakers. Finns det något större vårtecken än vita sneakers? (Skulle möjligtvis vara vitsippor och shorts då!)

Är du också är sugen på att tjuvstarta våren? Eller ett par snygga fluffiga tofflor kanske?
I så fall finns skorna bland annat på hemsidan www.sveasvea.com

 



Skönhet och mode Träning. Uthållig & Stark med Frida

SOC gör spännande Yogasatsning!

 

En rolig pressrelease från klädesmärket SOC damp ner i min mailkorg häromdagen. SOC vill inspirera fler att yoga och lanserar nu i januari en yogakollektion med plagg för flera typer av yoga! För att ytterligare förstärka satsningen har SOC även inlett ett samarbete med en av Skandinaviens ledande yogisar, Josefine Bengtsson, som kommer vara yogakollektionens ansikte utåt.

Det är en fantastiskt kvalitetsgaranti som gör att vi kan inspirera fler att utöva yoga och leva aktiva liv. Genom ett mer långsiktigt samarbete får vi nu ta del av Josefines kunskap, glädje och helhetssyn på hälsa och livsstil som vi delar, säger Angelica Larsson, PR chef Stadium.

Plaggen i kollektionen är miljömedvetna och gjort på återvunna material och produktionsmetoderna är energieffektiva!  Funktion, stil och hållbarhet allt i ett! Vilket är just det tänket som behövs 2018! Om jag får välja mellan att köpa ett miljömedvetet plagg eller inte väljer jag alla gånger att betala lite mer för att plagget skall vara framtaget på ett miljömedvetet sätt. Tummen upp för SOC!

Kort om Josefine Bengtsson
Josefine Bengtsson är yogini och entreprenör som pendlar mellan indiska Khola Beach och franska Bretagne samt Biarritz där hon håller retreats i yoga och meditation.


Plaggen skall låta oss känna oss fina i yogan utan att hindra vår praktik” Josefine

“Samarbetet ger mig möjlighet att få ännu fler att upptäcka yogans magiska effekter” Josefine

Fantastisk topp med en vacker baksida.

Matchande tights

Snyggt set!

  Älskar färgen på tröjan!

 

Vad tyckte du om kollektionen? Det rosa setet gillar jag extra mycket!
Om du gillade något plagg finns kollektionen redan att köpa i butik eller att beställa online på Stadium.
Tryck HÄR för att komma direkt till kollektionen.



Kost Uthållig & Stark med Frida

Dille på gröna drinkar and no more fucking ångest!

Jag har gått och blivit en riktigt juice-tjej! Vet att det låter lite fånigt men det är som att min kropp numera skriker efter en grön juice! Just grön måste den vara också! Okej, inte måste men apelsin -eller äpplejuice känner jag mig  inte alls sugen på! Utan det är något i just gröna drinkar som får mig att gå bananas!!

Ett tag hade jag dille på bananer och åt 2-3 stycken om dagen men det har gått över så nu äter jag kanske bara 1-2 bananer i veckan. Blir juice varje dag istället!! Förutom juice har jag även lite dille på naturgodis (inte bara nötter) utan nötterna med chokladöverdrag! Jag får skynda mig förbi naturgodisavdelningen OM jag inte skall köpa något! Vilket inte sker särskilt ofta eftersom jag brukar stanna och köpa mig en påse naturgodis. Jag tror att det är bra att äta lite choklad varje dag oavsett om man har “förtjänar” det eller ej! Att sätta en massa förbud på sig själv och bara tillåta sig att göra utsvävningar för att man tränat “tillräckligt” hårt tror jag bara föder ångest, ohälsosam fixering och på sikt kanske till och med en ätstörning.  Eller tror. Jag vet.

Jag har ju själv hållit på sådär en gång i tiden. Förbjudit mig, kämpat med att försöka avstå, trillat dit. Blivit besviken och straffat mig själv med en promenad eller gått och tränat… Jag är glad att jag inte längre håller på sådär utan att jag med gott samvete kan äta det jag vill och till och med äta sånt som förknippas med “onyttigt” utan att jag får dåligt samvete. No more fucking ångest!
Nä, en tillåtande och snäll attityd till sig själv och sträva efter att försöka ge sin kropp bra bränsle ,lovar jag skapar mer glädje och motivation än massa förbud!

Ska nog införskaffa lite naturgodis efter kiropraktorbesöket!
Gäller att hålla kroppen i trim så gott det går nu före operationen! Bara 9 dagar kvar!



Krönikor Träning. Uthållig & Stark med Frida

14 dagar kvar till operation!

Idag är det 14 dagar kvar till jag opererar nacken. Två ynka veckor till jag ligger nersövd och Spine Centers VD, Björn Zoêga, utför en halsryggoperation på mig. Den disk som buktar ut och begränsar mitt liv kommer opereras bort och ersättas med en liten titanprotes. Superhäftigt och superläskigt på en och samma gång! (okej, jag är livrädd)!

Det är ca 1 000 personer varje år som drabbas av diskbråck i nacken men som tur är läker de flesta diskbråck av sig själva.  75-90% av alla diskbråck i nacken förbättras utan att operation blir nödvändigt (kul att jag hör till den andra procenten…)

 

Vad är diskbråck?
Mellan varje kota i ryggraden sitter en disk som består av två delar. En diskkärna som mest består av vatten och påminner om ledbrosk och runt diskkärnan finns en skyddande vävnad som tål hög belastning. Disken fungerar som stötdämpning och möjliggör rörlighet i kotorna.

Vid ett diskbråck har en skada på disken uppkommit och diskmaterialet har läckt ut. Både trycket som blir från disken och det kemiska diskmaterialet som läckt ut påverkar nervroten och kan ge fruktansvärda nervsmärtor. Även skadan i sig ger inflammation i området  och kan också ge smärta.

Varför får man diskbråck i nacken?
Vanligaste orsaken till diskbråck i nacken är upprepade belastande rörelser. Särskilt utsatta yrken är arbeten med vridrörelser i nacken eller yrken med statiska arbetsställningar med armarna över huvudet, som tandläkare och elektriker. Variation och att ofta byta arbetsställning är därför superviktigt! Diskbråck brukar oftast utvecklas smygande men kan även uppstå efter trauma, som i mitt fall. Först ramlade jag av en häst och två år senare var jag korkad och red på en elektrisk tjur..! Du som är över 30 och inte har en supernacke. Tips. Undvik att rida på en elektrisk tjur!

2017 har varit ett riktigt tufft år för mig med mycket smärta och ångest. Ångest över framtiden, ångest över en icke fungerande kropp, ångest över att inte kunna svettas och träna både själv och ihop med andra. Ångest över att inte kunna påverka. Det har faktiskt varit en process för mig att se andra träna utan att jag själv känt mig som en dålig person. Såklart att jag inte är en dålig person för att jag inte springer, lyfter tungt, står på händer eller har magrutor men att jag inte ens har kunnat påverka detta om jag hade velat har varit extremt ångestframkallande för mig.

Så att jag om bara två veckor (efter all väntande) får börja på ny kula med ett nytt fokus är helt overkligt faktiskt. Byta ut vad- kan- jag- göra- för- att- inte- få- ont- mot vad- ska-jag- göra- för- att- läka.

Bara jag skriver orden tårar sig mina ögon. Rädsla, hopp och förväntan i en salig blandning.
Jag får nog förvana dig att det kommer bli en hel del av den varan framöver. Framförallt tårar känner jag på mig.

 

Och du, fortsätt dela med dig av just dina smärtor. Oavsett om det är i ryggen, nacken, axeln eller i huvudet.
Du är aldrig ensam ska du veta!

 

Fotocred: Andreas Hultman



Träning. Uthållig & Stark med Frida

PT har lämnat att “bara bygga muskler stuket”.

Desto äldre jag har blivit (låter som att jag är lastgammal nu) ju mer har jag börjat uppskatta yoga. Eller rörlighetsträning överhuvudtaget.
Så har det verkligen inte alltid varit. Snarare tvärtom.

Ordet rörlighetsträning fans typ inte för ett antal år sedan.
Det fanns yoga och stretch  men sån där yoga ansågs ju nästan som något religiöst eller andligt som bara såna där  “yoggisar” gick på.
Och stretch var ju inte riktigt min grej.  Jag ville bli stark och jag nådde ju ändå tårna…Dessutom var det bara fotbollsspelare och friidrottare som behövde stretcha…

Som sagt, det talades väldigt lite om nyttan med rörlighetsträning när jag började träna. Inte heller under min PT utbildningen pratades det om rörlighetsträning.  Stretch nämndes bara lite kort. Det var maskiner som gällde för hela slanten även om  funktionell träning precis då började “trenda” lite. All träning med boll ansågs funktionellt. Sitta på en boll och göra bicepscurl. Funktionellt. Sitta på en boll och göra bicepscurl med en hand. Ännu mer funktionellt. Sitta på en boll minns jag ansågs vara väldigt bra i alla fall..
För vi sitter ju inte alls tillräckligt som det är, eller hur? Sitta hela dagen på ett kontor och sen komma till ett gym och sitta på en boll. Du hör ju själv att det låter lite ofunktionellt…

Nu tio, tretton år senare förstår vi att funktionell träning är lite mer  än att bara sitta på en boll. Nuförtiden strävar PT:s att få sina kunder  starka i rörelser snarare än i en specifik muskel (isolerad). Allt fler PT har lämnat att “bara bygga muskler stuket” med sina kunder. utan försöker snarare hitta de bästa övningarna, för att i en och samma övning,  träna styrka, rörlighet, koordination och balans med syfte att klara av belastningen i vardagen.

Det var sannerligen inte bättre förr och jag är glad att jag (ack lite sent) blivit introducerad för rörlighetsträning. Tack vare rörlighetsträning når jag nya höjder med mina PT kunder. De får bättre teknik, känner sig fräschare i kroppen, får bättre hållning och mindre ont.

Rörlighetsträning is da shit! Dessutom är det funktionellt.
Tränar du någon rörlighetsträning?



Kost Uthållig & Stark med Frida

Mode Cold Brew Coffe- sockerfri kaffedryck

Kall, uppiggande, sockerfri dryck som resulterade i den kalla kaffedrycken Mode Cold Brew Coffe.
I fredags när jag satt hemma och pluggade lyxade jag till det och provsmakade en flaska.

Jag testade först utan mjöl och det tyckte det smakade lite blaskigt men med en skvätt mjölk till var det jättegott!
För en gångs skull drack jag upp allting och lämnade inte en stor skvätt på …

Fick tips att dricka med havremjölk så det ska jag testa nästa gång!
Vad tycker du om kallt kaffe?



Krönikor Uthållig & Stark med Frida

Så kan du hjälpa ditt barn -och dig själv, att gilla sin kropp!

 

Tack för all respons jag fick på mitt förra blogginlägg om –att vi ska sluta kommentera andras kroppar.
Jag hoppas att inlägget kanske fick någon att tänka efter innan hen bara vräker ur sig hursomhelst. Fortsättningsvis.
Jag tror att en anledning till att många reagerade på inlägget är för att (alldeles för) många känner igen sig, på det ena eller andra sättet.

Bloggerskan Karina Rahm skrev att hon försöker att inte kommentera sin dotters utseende, “även om det är svårt för att hon är så söt!”  En kollega skrev att hon som 13-åring blev satt på diet av sin styvmamma, för att hon inte var lika smal som alla andra… Sierra De Goldsmith, dietist, yogalärare, psykologistudent och skriver artiklar för styrkelabbet, skrev att hon kände igen sig alldeles för väl, tyvärr.
Och dagen efter att jag skrev inlägget såg jag på Petra Månström, journalisten, löperskan som driver Maratonpodden att hon på hennes Instagram hade Petra fått ett meddelande med texten.
“Såg dig på gymmet, bra jobbat -men visst har du gått upp i vikt? Du ser rätt mycket större ut nu än tidigare”

Seriöst. Wtf!? Det är INTE OKEJ och jag blir så upprörd på ett sådant korkat beteende!
Likaså Petra, jag citerar;
“**********
Fattade ingenting. Det första som kom över mig var obehag kring att någon spanar in mig i smyg när jag tränar. Det andra var en ilska över att någon annan oombeddtar sig friheten fälla såna kommentarer om mitt utseende.

*
Som frisk fd ätstörd är sånt här bland de värsta som finns. Jag har tack och lov verktygen som jag vet fungerar när hjärnspökena slår till. Men blir förbannad över de där små kornen av osäkerhet som ändå ligger där och pyr.
*
Men nej, jag tänker inte sluta träna styrka. Och nej, att vara smal är inte mitt stora mål i livet. Om nu någon trodde något annat. “
***********

Återigen, kan vi vara överens om att det inte är okej att fälla kommentarer om någon annans utseende! Oavsett live eller via sociala medier! Det är just den typen av kommenterar som kan trigga ångest, ätstörningar, låg självkänsla, att någon tappar tillit till andra människor osv. Av en slump såg jag ett fantastiskt litet klipp  hur vi kan hjälpa våra barn att gilla sina kroppar. Och när jag såg det tänkte jag -Wow! Det här är just vad det handlar om och också gäller oss vuxna. “Acceptera din egen kropp och andras!”
För hade alla kunnat acceptera hur andra såg ut hade ingen behövt värderas eller kommenteras. Eller hur?
Se gärna filmklippet och berätta om du håller med mig eller ej. 

 

Nedan gjorde jag en kort sammanfattning av klippet;

  1. Var medveten och börja tidigt med att motverka, hjälp barnen att navigera bland alla budskap om att utseende är viktig.
  2. Lär barn att acceptera sin egen kropp och andras.
  3. Prata inte nedsättande om din eller andras kroppar!
  4. Kommentera inte din kropp och prata inte negativt om den.
  5. Självklart får man säga till sina barn att de är fina men balansera med komplimanger för annat också.
  6. Prata inte om mat som bra eller dåligt och undvik att värdera maten som nyttig eller onyttig.

Så kan du hjälpa ditt barn att gilla sin kropp

Studier har visat att barn är medvetna om hur den ideala kroppen ser ut redan när de är i förskoleåldern. Därför är det viktigt att hjälpa barnet att navigera bland alla budskap om att utseendet är viktigt – redan när de är små.

تم نشره بواسطة ‏‎KIT‎‏ في 17 مايو، 2017



Krönikor Träning. Uthållig & Stark med Frida

Sluta kommentera andras kroppar -och ta inte på min!

Så länge jag kan minnas har jag alltid önskat att jag var smal. För att vara smal är ju det som är fint, feminint.  Rätt.
I omklädningsrummet i högstadiet kommer jag ihåg hur de smala tjejerna drog i sitt magskinn som veckade sig när dom satt ner och gnällde över hur tjocka dom va. Det kändes som ett hån  mot mig som faktiskt hade fett på magen!
Där och då bestämde jag att det fick vara nog. Jag skulle också bli smal.

 

Smal löser “alla problem”

Efter att ha levt på salladsblad och lite yoghurt i två veckor slutade det med att jag svimmade i skolan och fick gå hem.
Jag blev jättebesviken att jag inte klarade att inte äta. Jag som hade såna stora förhoppningar över den nya världen som skulle öppna sig för mig så fort jag blev smal. Slippa skämmas, kläder som satt bra, ingen som skulle kunna kalla mig för tjockis. Jag skulle vara fin. För att inte glömma den välgång och framgång jag skulle uppnå när min kropp intog en smalare form.
För är man bara smal så löser sig alla världens problem, inte sant?
Såklart inte.

2010 blev jag ganska smal. Inte supersmal men smal för att vara mig och du förstår säkert att hela mitt liv gick ut på att träna och att hålla en superstrikt kost. I den perioden i mitt liv funkade det, jag hade en annan livssituation och bara mig själv att tänka på. Men till sist tog det konstanta kaloriunderskottet ut sin rätt och jag blev trött, håglös, ledsen, hungrig och träningen blev jättetråkig. Till och med att promenera kändes jobbigt och tog emot.

Så jag slutade att jaga brända kalorier utan började fokusera på att få en stark kropp i stället. (Ovan gör jag 17dips och vinner glass) Vilken lycka det var att få känna mig stark och veta att min kropp skulle klara av vilken utmaning som helst!

Desto starkare jag blev desto mer självförtroende fick jag på gymmet men utanför gymmet var det som att min starka figur inte riktigt hörde hemma.  Folk skulle klämma på mina axlar, kommentera mina stora lår, ge mig smeknamn och vissa tyckte att jag var mer vältränad förr när jag var ” mindre”.  För att inte glömma att nämna att jag alltid får mer positiva komplimanger när jag är av modell mindre. Då får jag höra att jag är fin.

***

Oavsett hur jag har sett ut genom åren har jag alltid fått kommentarer på hur min kropp ser ut. “Du som jobbar som PT borde inte du vara mer vältränad”. “Vilka stora lår du har” “Muskler på tjejer är inte snyggt” “Stora axlar du har”,  “Vad smal du blivit, fint”.

Det är som att jag är en allmän egendom som vandrar omkring som alla kan värdera och kommenteras efter behag. Mina axlar, lår, midjefett har det även klämts på kan jag tilläga. Detta utan tillstymmelse till att jag kanske skulle känna mig obekväm med detta och vederbörande har inte ens gjort en ansats till att fråga om jag tycker att det är okej.

Det är konstigt det där.
Att vi 2017 fortfarande lever kvar i någon “smalnorm”, där smal verkar vara det enda rätta och allt som inte faller inom det skall, dömas, värderas, hatas, kommenteras. 2017 borde ju vara en tid där mångfald och alla-ser-ut-som-dom-gör, borde vara normen tycker jag! Det är även konstigt att jag 32 år gammal fortfarande låter den där ouppnåeliga visionen  om; -att en pinnsmal kropp skulle göra mig fin, vinner över mitt förnuft .

Jag vet att jag borde veta bättre och vara stark nog och inte bli påverkad  av alla perfekt smala, människor på Instagram och kommentarer jag hört om min kropp genom åren. Som sagt borde…
Känner du igen dig?
Oavsett kan vi väl enas med att sluta kommentera hur andra människor ser ut! För det gör mer skada än nytta!
Och snälla, sluta ta på mina lår!

Vill du läsa mer om att bryta mot smalnormen vill jag rekommendera kika in Sara Dahlströms inlägg i Metro
-Jag har varit äckligt smal och vet att thin shaming inte finns!”



Krönikor Uthållig & Stark med Frida

Framtidens nya yrke!

Höstterminen är  i full gång och för mig blev  det en riktig rivstart i måndags när jag satte mig i skolbänken. Älskar att lära mig nya saker och att komplettera mitt PT yrke med att lära mig mer om stresshantering känns helt i linje med min holistiska syn på hälsa. Jag läser nämligen till framtidens nya yrke, ta ta ta…*trumvirvel* nämligen till Avspänning -och Stresspedagog!
Framtidens nya yrke? Skojar jag?  Inte direkt. Vi lever i en tid där allt går i en rasande fart , mobilerna har vuxit fast i handen på oss och vi är tillgängliga dygnet runt,  multitaskin och många bollar i luften är ett måste, den som klarar sig på mindre sömn desto bättre och att jobba mycket är prestigefyllt. Vi lever i en tid då  sjukskrivningarna på grund av  stress är mer vanligt än korvkiosker! Inte den bästa liknelsen kanske men sanningen är att över femtio procent av sjukskrivningarna är stressrelaterade.

 

FEMTIO PROCENT! Det är en svindlande hög siffra som rent ut sagt är skrämmande! Därför är jag övertygad om att Stresspedagogger är ett viktigt yrke och kunskap för att kunna hjälpa företag, individer och samhället till en bättre hälsa!
Jag ser mycket fram emot läsår 2 och jag kommer givetvis dela med mig här på bloggen av sådant jag lär mig på utbildningen.
Har du till exempel någonsin hört talas om HPA-axeln? Inte!
Då lovar jag att berätta mer om den, kanske redan i nästa blogginlägg!

Vill bara avsluta med en fråga. Handen på hjärtat. Hur ofta känner du dig stressad?



Träning. Uthållig & Stark med Frida

Aj, vad ont det gjorde när min näsa bröts!

Vi var ett glatt gäng som inträde Humlegården för ett northface3träningspass. Vi hade innan möts upp på Kungsgatan i The North Face nya butik som skulle ha sin grand opening på kvällen, fick lite förfriskningar, coola outfits att ha på oss och joggade sedan iväg till Humlegården.  Det var en sån där perfekt höstmorgon. Frisk men inte för kallt, molnigt med ändå ljust och en vacker matta av löv i olika färger som prasslade  nr vi kom springande.

En PT körde lite rörlighetsuppvärmning med oss och gick sedan igenom vilka övningar vi skulle göra.  Många benövningar… extremt många benövningar  Truster, squat, saxhopp, boxjump, hiptruster, utfall framåt, utfall bakåt och sen slamball, burpee, wallclimb, Spiderman

Jag kan inte påstå att jag hurrade allt för mycket över att vare sig kravla eller ligga på den blöta, smutsiga asfalten men men det var bara att göra. Passet sattes igång och mjölksyran i benen surnade allt  mer och mer. Till slut  efter vad som kändes som en miljon knäböj blev det i alla fall dags att göra slamball.

Slamball (man slänger en boll så hårt man kan rakt ner i marken för att träna bålen) en bra och vanlig övning som många gör. Det blev min tur att köra och jag tar tag i bålen och drämmer den rakt ner i marken med fullt kraft. Varpå jag får tillbaka den rakt i ansiktet eftersom det visade sig vara en boll som studsar att den dessutom var lika hård som en basketboll lindrade inte kraften eller smärtan för den delen heller. Jag har gjort slamball många, många gånger men skulle aldrig använda en hård boll som studsar, måste faktiskt säga att det är ren idioti att använda en sådan hård boll som studsar till en sådan övning är inte okej. Jag själv skulle aldrig använda den typen av boll till någon av mina PT kunder!

 

Det var helt löjligt vad ont det gjorde i alla fall! Smärtan var brutal och det kändes som att jag hade fått en rak höger. Jag stod framåtlutad med händerna på knäna i flera minuter och bara kämpade med att inte börja gråta och att smärtan skulle passera. Till sist sa jag till mig själv att skärpa mig och fortsätta träna, jag kände på min svullna läpp och försäkrade mig om att näsan satt kvar och började sedan göra lizzardcrawl på den blöta marken.

northfaceHiptruster (övningen innan jag fick bollen i ansiktet)

Fläskläpp och sned näsa – akuten nästa.
Mycket riktigt hade jag fått en fet fläsklätt (ingen fillers behövdes där inte) och min näsa såg  ganska sned ut men det skulle säkert bli bra så fort svullnaden försvann. Efter några dagar hade svullnaden försvunnit men näsan såg fortfarande sned ut och smärtan hade tilltagit. Så fort jag lutade mig framåt eller råkade grimasera höll jag nästan på att smälla av för att det gjorde så ont!

Min PT kollega Jenni, som är utbildad sjuksköterska sa till mig att åka in och få näsan kollad, det lät som en bra idé. En läkare på Nacka vårdcentral kollade (och klämde på näsan så jag började gråta) skrev en remiss till en nässpecialist på Karolinska och önskade mig lycka till! Om han bara visste vad jag behövde det…!

northfacesjukhus

Mellanmål på akuten äpple, keso och kaffe

Efter sju timmars väntande i väntrummet blev det till sist min tur att få träffa en läkare och hon bekräftade att näsan var bruten och att hon skulle göra sitt bästa för att göra den rak men att det kommer kännas väldigt obehagligt. Allt från bedövningen till att hon med handkraft skulle bryta tillbaka näsan. Hon märkte även att det var något knasigt med min käke och tyckte att jag skulle besöka en käkspecialist. Jag tog några djupa andetag och försökte lugna mig själv och förbereda mig för vad som komma skulle. Smärta.

Blöta tussar med ett starkt frätande medel fördes så långt in det bara gick i mina näsborrar med ett metallverktyg.  Ja, jag skrek. Kan inte påstå någonstans att jag var en.  Tvärtom, tårarna rann på mig och jag hade mer än gärna velat haft en snäll hand att krama. Det kändes lite bättre när läkaren  strök min kind och sa att inte ens den tuffaste killen var särskilt tuff när han brutit näsan och fick bedövning. Efter att mina näsa proppats full med bedövning (ända upp till hjärnan) fick jag ligga still på en bår för att den skulle börja verka, efter trettio minuter gjordes den där hemska bedövningsproceduren  om en gång till. Jag gjorde mitt bästa för att peppa mig själv men hann inte särskilt långt med det då jag plötsligt fick en spruta mellan ögonbrynen. Hann precis hämta mig från det så dök nästa läskiga grej upp. Bedövningen hade runnit ner i halsen och bedövat svalget så jag kunde inte svälja! Knappt andas heller. (Åh vad jag hade behövt den där varma handen!)

Rak näsa
Läkaren bad mig följa med, för nu var det dags. Jag svalde. Nää, det gjorde jag inte för det gick inte! Men jag försökte och försökte och försökte! Min puls rusade och jag kan inte minnas när jag var såhär rädd. Läkaren tog tag i min näsa och med stor kraft började hon att trycka, bända, lirka tillbaka den. Jätteobehagligt.

Men förhoppningsvis är näsan rak nu men om jag inte tycker den är det om någon dag gick det bra att komma tillbaka och göra om proceduren… Tror i så fall den får fortsätta att vara sned…. och du, gör inte slamball med en boll som studsar!

Har du någonsin skadat dig när du tränat? Dela gärna med dig av din story!