Besöket hos kirurgen blev inte som tänkt.
Ny dag och jag har skrapat upp mig från golvet efter gårdagens tråkiga besked och kan nu se lite mer transparant på beskedet. Med betoning på lite.
Jag träffade min kirurg igår och han gav mig inte direkt något glädjebesked gällande min nacke…
Jag har ytterligare en disk som är i så pass dåligt skick att den så småningom kommer behöva opereras. Hur länge jag klarar mig utan vidare åtgärder av den disken beror helt på hur jag lever och hur jag kommer belasta nacken. Alla begränsningar fladdrade genast upp framför mig. Krossade drömmar. Tunga marklyft, långdistanslöpning. Kommer jag aldrig kunna göra en Ironman? Springa Tough Viking? Ta emot en medalj när jag kommit i mål vid Stockholm Marathon? Yoga i statiska positioner i timmar?
Kirurgen babbla på om statistik och hur konstigt det är att den första operationen inte lyckades.
Att jag används som ett exempel på kongresser och jag lär väl hamna i någon historiebok. (Lucky me)
Ja, hade den första operationen lyckats hade allt varit annorlunda. Den nya diskprotesen hade nämligen avlastat dom andra diskarna och givit dom den dämpning dom behöver. Till skillnad från steloperation där jag nu saknar en disk och belastningen istället ökar… dålig kombo…
Hade den första operationen lyckats hade jag kunnat göra precis vad jag vill utan restriktioner eller begränsningar!
Sammanfattningsvis.
Min nacke kommer aldrig bli bra.
“Lev ett vanligt liv och ta hand om nacken Frida!” kirurgen kramade min hand och tittade på mig med snälla ögon.
I sjukhuskorridorerna kom tårarna. Sorgen.
Väl hemma ville inte tårarna sluta och även en stor ångestklump i magen dök upp och började pocka på uppmärksamhet.
Jag tittade på klockan. Jo, jag skulle hinna gråta i 20minuter innan jag behövde gå hemifrån för att ha PT kunder.
Vet du vad jag gjorde? Jag släppte in sorgen. Omfamnade den. Lät den riva runt i mig.
20minuter senare gick jag till SATS och va en fucking awesome PT!
Hemma på kvällen överrumplade sorgen mig igen.
Ibland kan det vara en bra idé att ha en strategi för att skingra negativa tankar. Ta en promenad, träna, läsa, baka, ringa en kompis.
Men ibland behöver man tillåta sig att få känna och inte fly från jobbiga känslor. Hur jobbigt det än är!
Och nej, man känner sig inte jättetuff när man sitter ensam i en lägenhet och gråter ögonen ur sig…
Men så blir det en ny dag.
Man tar sin kopp kaffe som smakar ljuvligt. Någon go kollega ger en en hård kram. En PT kund är asnöjd efter dagens pass.
Ja, livet… jag övar dagligen på att uppskatta det lilla. Inte bara det stora, fantastiska!
Är du bra på att tillåta att känna alla känslor?
Hej, jätte tråkigt besked. Jag har hittat din blogg då jag har sökt info om discbråck. Du är så modig och stark. Hoppas på mirakel och nacken blir bra. Jag har själv en början till discbråck. Hoppas att det inte kommer att utvecklas till riktigt discbråck. Jag kan tipsa om en kirurg i USA, Los Angeles, Leonel Hunt. Verkar vara super duktig. Stor kram!
Hej,
Tack och tack igen! Ja himla trist 🙁 Åh, skriver upp dina tips!
Kram
Fy så tungt Frida, men heja dig!
ja supertungt! Tack att du skrev!
Kram
Verkligen tråkigt, fast ibland stämmer det inte vad dom säger. Jag fick mitt första diskbråck för 25 år sen i nacken . Dom sa det skulle skrumpna bort efter ett år , nej det kom ytterligare ett i nacken efter 10 år. Sen ett i ländryggen som jag fick operera . Jag har fått höra av läkaren du kommer aldrig jobba heltid , det gör jag och det går jättebra , din rygg kommer inte kunna bära gravidmage . Jag fick min son när jag var 40 år. Jag cyklar simmar paddlar osv det går också väldigt bra ! Stå på dig , tappa inte hoppet. Hör lite med andra läkare second opinion. Lycka till
ÅH! Tack för input! Är just sådant jag behöver få läsa om nu!
Detta ska bara få sjunka in så ska nog hoppet infinna sig igen! Stor kram!
Gråter med dig! Det där beskedet man inte vill ha…. Hur lever man ett vanligt liv och samtidigt tar hand om nacken? Så svårt!
Har du haft mycket besvär efter op
nr 2? Eller gjordes ny röntgen för säkerhets skull?
Bråttas ofta själv m tankar kring hur bra borde jag vara ett år efter op?! Begränsningar, osv.
Lycka till nu! Ta hand om dig!
Tack att du skriver! Betyder mycket! Som du skriver, hur lever man ett normalt liv! Jag vill ju lixom göra mer!
Mina besvär yttrar sig i att det känns som att jag har mjölksyra i nacken och min höger skuldra känns konstant stel. Att ha väska och bära förbättrar det inte.
Lycka till till dig med! Varm kram