Träning.

Håller du med mig i att träning är för ALLA?
Har du börjat tröttna på klyschiga tidningsomslag som utlovar den ena bantningsmetoden efter den andra?
Står alla perfekta kroppar och sixpack dig upp i halsen?
Längtar du efter en förebild inom träningsbranschen vars budskap är att ingen  kropp är bättre än någon annan? En förebild som kämpar för att förändra synsättet på kroppar och mot den kroppshets som är idag? En förebild som har förmågan att inspirera unga tjejer till bättre självkänsla och få fler och fler att trivas i sina kroppar!

Den förebilden finns och hon heter Sara Dahlström och är Hälsa& Fitness chefredaktör och är nominerad i Årets Social Media Influencer i Guldhjärtat.

För några veckor sedan, prydde inte bara Sara omslaget i Hälsa &Fitness, utan medverkade även i Nyhetsmorgon och pratade kropphets -och komplex. Ett så viktigt ämne som Sara som sagt brinner för! Både på sin blogg och på sitt Instagram påvisar Sara att hon, du, jag! ALLA skall vara stolt över sin kropp oavsett kropp! För vi ser olika ut. Något som det kommer lyftas fram mer av i Hälsa &Fitness. Den första fitnesstidningen helt fri från kroppshets!

Tack vare Sara tror jag att träningsbranschen, tidningar, tjejer, killar kommer prata kring kroppar på ett helt annat sätt och att en förändring gällande attityd kring kropphets, kommer ske! Därför känns det extra viktigt att det just är Sara som kliver upp på scenen och tar emot priset  som Årets Social Influencer, på Guldhjärtat.

Skynda dig att rösta! Tyck här

Hängde lite med Sara på Allt för Hälsan mässan i söndags!

Vad tycker du om kropphetsen hur går dina tankar?
Nedan ser du klippet från nyhetsmorgon!

Det bästa sättet att starta dagen på tycker jag är att vara aktiv på något sätt promenera, springa, yoga, cirkelpass hemma och såklart följt av en härlig frukost! Nu kan ju jag för tillfället inte springa men jag kan göra lite. Kan jag då dessutom spendera det med ett härligt gäng som peppar, inspirerar, skrattar är det givetvis lite extra gött! I tisdags bjöd Abilica in till hemmaträning med det störtsköna träningsparet, Malin och Mårten Nylén. Dem hade kokat ihop ett riktigt kul pass och jag har faktiskt lite träningsvärk!

Vi höll till i SpaltPR fantastiska lokaler på Drottninggatan! Efter passet njöt vi av en god frukost och Abilica överraskade med en utlottning!

Helt fantastiskt lokal!

    Mårten går igenom passet.

           Älskar färgglada kettlebells!

Mårten och Malin visar hur Equalizerbar funkar

Uppvärmning

Swing it!

Alla fick vara med och träna!

Min bloggkollega Elmina kör pushups medan hennes son testar Equlizerbaren

Bus!

Wallclimb

Balansträning är kul!

Sandra, redaktör på Topphälsa var min träningspartner!

Gäller att hålla balansen!

Stepup och vågor med repet i plankanposition är utmanande!

Sötaste paret!

Get a grip!

Frukost!!

Samir, Mårten snackar med Helle från Abilica

Let´s take a groupie!

Another one!

Grymt glad för att jag vann ett snakerope i utlottningen!

Tusen tack Abilica, Mårten, Malin, SpaltPR för en fantastisk start på dagen och stor kram till alla er som jag fick svettas tillsammans med!
Om du är nyfiken på Abilicas produkter, spana in deras hemsida på  www.abilica.se

Desto äldre jag har blivit (låter som att jag är lastgammal nu) ju mer har jag börjat uppskatta yoga. Eller rörlighetsträning överhuvudtaget.
Så har det verkligen inte alltid varit. Snarare tvärtom.

Ordet rörlighetsträning fans typ inte för ett antal år sedan.
Det fanns yoga och stretch  men sån där yoga ansågs ju nästan som något religiöst eller andligt som bara såna där  “yoggisar” gick på.
Och stretch var ju inte riktigt min grej.  Jag ville bli stark och jag nådde ju ändå tårna…Dessutom var det bara fotbollsspelare och friidrottare som behövde stretcha…

Som sagt, det talades väldigt lite om nyttan med rörlighetsträning när jag började träna. Inte heller under min PT utbildningen pratades det om rörlighetsträning.  Stretch nämndes bara lite kort. Det var maskiner som gällde för hela slanten även om  funktionell träning precis då började “trenda” lite. All träning med boll ansågs funktionellt. Sitta på en boll och göra bicepscurl. Funktionellt. Sitta på en boll och göra bicepscurl med en hand. Ännu mer funktionellt. Sitta på en boll minns jag ansågs vara väldigt bra i alla fall..
För vi sitter ju inte alls tillräckligt som det är, eller hur? Sitta hela dagen på ett kontor och sen komma till ett gym och sitta på en boll. Du hör ju själv att det låter lite ofunktionellt…

Nu tio, tretton år senare förstår vi att funktionell träning är lite mer  än att bara sitta på en boll. Nuförtiden strävar PT:s att få sina kunder  starka i rörelser snarare än i en specifik muskel (isolerad). Allt fler PT har lämnat att “bara bygga muskler stuket” med sina kunder. utan försöker snarare hitta de bästa övningarna, för att i en och samma övning,  träna styrka, rörlighet, koordination och balans med syfte att klara av belastningen i vardagen.

Det var sannerligen inte bättre förr och jag är glad att jag (ack lite sent) blivit introducerad för rörlighetsträning. Tack vare rörlighetsträning når jag nya höjder med mina PT kunder. De får bättre teknik, känner sig fräschare i kroppen, får bättre hållning och mindre ont.

Rörlighetsträning is da shit! Dessutom är det funktionellt.
Tränar du någon rörlighetsträning?

Jag har haft en ganska intensiv period med möten, PT kunder, auditions, plugg och efter tre dagar i skolbänken var jag såå glad när jag vaknade i morse och insåg att jag har planerat in FRI TID. Ja, jag särskriver med flit eftersom jag tycker det är skillnad på fri tid och fritid. Ordet fritid förknippar i alla fall jag med aktiviteter.
Få göra ingenting och ha tid för att fundera har jag insett är jätteviktigt för mig för att jag ska må bra och kunna vara kreativ. Om jag har stressat för mycket och inte haft tid att tänka eller känna efter börjar det oftast med att jag glömmer var jag lagt plånboken, mobilen, nycklarna. Ignorerar jag dom signalerna för länge blir min hjärna seg som tuggummi och mina känslor svallar över.

Dessutom kan jag känna mig väldigt lat och oföretagsam om jag inte gör något så om jag planerar in att jag ska HA fri tid så känns det som att jag gör någonting…utan att jag gör något… ! Hänger du med?
Ett bra sätt att lura mig själv till återhämtning med gott samvete i och med att jag får sätta ett litet “genomfört-kryss”  i min TO-DO lista!

Kan starkt rekommendera att planera in fri tid för dig som är ambitiös (vilket dom flesta av oss är) och som ogillar att känna dig lat. Själv tycker jag om att vara utomhus (gärna med hundarna) ligga och filosofera på vardagsrumsgolvet på en yogamatta, fika med en kompis, läsa en bok eller lyssna på någon bra podd.

Vad gör du helst på din fria tid när du inte jobbar eller tränar?
Och har du någon bra podd att rekommendera?

Fotocred: Anders Johnson
Byxor: Casall
Tröja: BLACC
Jacka:Everest

Vad har du gjort idag i ösregnet (på lönedagen)?
Hade det inte varit för mina PT kunder och att jag skulle göra en jätterolig intervju för Hälsa & Fitness, hade jag inte stuckit näsan utanför dörren. Seriöst, inte ens hundarna har velat gå ut idag för at kissa!

Efter att jag täckt mig i gul galon begav jag mig i alla fall iväg in till stan för att intervjua den ascoola; fightern, författaren, stuntkvinnan som är aktuell i biofilmen Wonder Woman. Nämligen  Madeleine Vall Beijner!

Som sagt grymt, cool person och jag ser mycket fram emot  att sätta händerna vid tangenterna och få skriva om intervjun!
Finns det någon person du önskar att läsa eller se mer av och som skulle passa att vara med i Hälsa & Fitness, kom gärna med förslag!

Bjuder på en bild när jag (för längesen) testade ett Sparringpass på SATS Sofo!
Trevlig kväll!

Stel framsidalår och höftböjare? I så fall ska du göra  “couchstretch”.  Övningen med stort D!
Placera knät på något mjukt, nära en vägg. Om det går försök få vrist och skenben att “slicka” väggen.
Sätt upp den andra sidan som om du skulle göra ett utfall. Försök att tippa ditt bäcken (få bort svanken).
Går utmärkt att göra övningen med foten på en soffa också!

Lycka till!

Tröja BLACC
Byxor Aim´n

Förra veckan lanserade Actimel sin nya osockrade produkt och bjöd in till en träningsfrukost , ledd av Sveriges främsta PT,  Lofsan.
Kul, gott och lite tråkigt att sitta och titta på när alla kämpade och svettades!

Morgonen inleddes med att Marina Sjöberg, Förbundsdietist på Svenska Friidrottsförbundet pratade om hur kost och träning påverkar vårt immunsystem och hur viktigt det är med en bra och hållbar kost. Då mös jag! Jag älskar när jag får höra människor med vettiga åsikter prata om kost och träning! Därefter kickade Lofsan igång ett riktigt Håll-Käften pass! (kommer lägga ut det i ett eget inlägg).
Sen avnjöt vi världens nyttigaste frukost tror jag!

Fotocred: Alexander Donka

Wow, tack för all omtanke och kommentarer jag fick efter förra inlägget!

Jag blir alldeles rörd och varm inombords när jag läser det ni skriver!  Och tack som fasen för att ni delar med er av era berättelser! Det får mig att se ljuset i tunneln!

Tack igen och ha en fantastisk måndag!

Jag är så less på smärta!
Jag är så less att morgon efter morgon vakna och ha ont! Jag är så trött på att säga att jag mår sådär när någon frågar hur jag mår. Jag är så trött på att ha ont i min kropp!  Vara begränsad. Inte kunna träna. Inte kunna ta i så att svetten lackar. Inte kunna sätta nya rekord . Inte kunna utmana mig själv fysiskt. Jag är så arg på smärtan som begränsar mitt liv varje dag och har gjort i snart ett år.

Jag saknar mitt gamla jag. Den där starka Frida som sprang en mil, lyfte tungt, körde crossfit, tyngdlyftning, bänkade sin egen kroppsvikt, sprang hinderbanor, utbildade sig till Stuntkvinna och som 2018 siktade på att göra en Ironman. Jag är inte den personen längre och den vetskapen gör nästan lika ont som det där satans diskbråcket!

Förutom att jag inte kan träna, kan jag inte dammsuga, klippa med en sax (för länge), hacka grönsaker, ha på mig en ryggsäck och värst av allt…
…jag kan inte hålla i mitt brorns barn längre än i några minuter. Sen får jag för ont…
Så länge jag har det här diskbråcket och den här smärtan kommer jag  inte kunna bli mamma…

Förhoppningsvis blir jag opererad innan årsskiftet. Jag ringde till operationen på Spine Center häromdagen men tyvärr har jag fortfarande inte fått någon operationstid utan står på väntelistan… jag kan bara hålla tummarna för att nerven, bråcket trycker på, inte blivit allt för skadad och att jag får tillbaka min fulla styrka efter operationen.

Förlåt för mitt deppiga inlägg! Jag får erkänna att jag skäms för att jag har ont och min oförmåga att träna, trots att jag vet att det beror på ett diskbråck men jag vill kunna leva som jag lär.
Jag vill vara en inspiration för er och även för mig själv, vilket jag inte känner att jag är just nu…
Så jag skäms…

Har du någonsin känt likadant?

Mindfulness är den medvetenhet som uppstår när vi uppmärksammar något avsiktligen i nuet, som det är och utan att döma (Jon Kabat-Zinn)

I början på förra veckan hade jag tre dagar med Mindfulness i skolan. Utan att överdriva vet jag inte om jag någonsin har känt mig mer lugn och rofylld i hela mitt liv. Jag kunde plötsligt vara i bara nuet. Jag tänkte inte på framtiden, grubblade inte på sådant som hänt, kände inte att jag behövde prestera eller uppnå något. Mina tankar och känslor var där jag fysiskt var.
Maten jag åt smakade mer. Ljuden jag hörde hördes mer. Allt blev mer beroende på vart jag riktade mitt fokus.
Det var som att lager på lager skalades bort på mig och jag insåg hur sällan jag är helt närvarande. Och vilken stor skillnad det gör!

De 7 Mindfulnessattityderna:

•  Icke dömande
•  Tålamod
•  Nybörjarsinne/Beginners mind
•  Tillit
•  Icke strävan
•  Acceptans
•  Släppa taget/låta vara/let go

Vilken attityd skulle du behöva träna på?

Själv väljer jag acceptans.
Ibland möter vi situationer vi inte kan påverka och då är det bästa att acceptera att det är som det är. Jag säger inte att det är lätt men jag har lärt mig att det går att träna upp. Hängde du med på hur jag menar? Att du kan träna upp DIN förmåga att acceptera att situationen är som den är. Varför?
Jo, genom att du medvetet beslutar att inte försöka få kontroll över omständigheterna och acceptera situationen precis som den är gör att du kan bevara en känsla av värdighet och kontroll. Istället för att trötta ut dig själv, bli nedstämd och känna dig hjälplös i ditt försök att lösa ett olösligt problem. Om du lägger kraft på sådant du kan göra något åt ökar ditt inflytande i livet!

Att vara i tystnad
På tredje dagen fick vi testa på att vara i tystnad i några timmar. Till en början kändes det ganska enkelt eftersom vi gjorde olika övningar som vår lärare guidade oss i. Värre blev det när vi hade lite fika med kaffe och smörgås. Herregud, vad det lät när alla åt! Kändes även ganska ovant att vistas i en grupp utan att få prata, uttrycka sig, kommunicera. Givetvis skulle vi inte heller använda våra telefoner eller skriva.  Så länge jag höll på med något göromål tyckte jag att det kändes helt okej att vara i tystnad. Avslappnande och ganska skönt. Efter ännu fler övningar blev det dags för lunch. Vid lunchen höll jag näsan på att krevera i mig själv då det pågick en annan utbildning parallellt, som INTE, var i tystnad!
Väldigt jobbigt att höra människor prata högt och stoja och stimma utan att kunna be dem att sänka ljudvolymen lite.
När vi väl fick börja prata kändes det som en befrielse!

Har du någonsin varit i tystnad?
Är du medvetet närvarande?
Dela gärna med dig.

Jag får allt erkänna att jag blivit lite nyfiken på det här med att vara i tystnad och skulle gärna vilja testa på att vara det lite längre!
Och då med förutsättningarna att alla är tysta!