Uthållig och stark
Hälsa & Fitness
Annons
Annons
Träning.Uthållig & Stark med Frida

Fördelen med att stärka svagheter

Wow! Asså kroppen är fantastisk! Min kropp är fantastisk? 

Nu kan jag ha en 10kg viktväst på mig, tung ryggsäck går fortfarande inte eftersom trycker kring nacken blir för stort men det kommer! Ingen stress.

 

Våra kroppar har verkligen en fantastisk läkningsförmåga. En fantastisk förmåga överhuvudtaget! Om vi ger den chansen. Vilar, bra näring, tränar smart. =Stärker det som är svagt. ?Ser kroppen som en helhet där alla länkar hänger ihop. Alla människor har svagheter och obalanser i kroppen men att bli medveten om dem och lägga 2min. 5min 3ggr i veckan på dina stela höfter, svaga vrister eller instabila knän. Kan vara skillnaden som gör skillnaden för att din kropp ska fungera som den där helheten som kroppen är.

 

Min STORA svaghet är min nacke. Den styr min träning och många val i mitt liv. Jag har accepterat det och istället för att bli arg, frustrerad, ledsen. Passar jag på att stärka den och andra svagheter. Som att få rörligare höfter, starkare bål, bättre kontakt med rumpan och bli roligare inför folk:)

 

Finns det något du skulle kunna lägga 2min, 3ggr i veckan på?

 

18 april, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Träning.Uthållig & Stark med Frida

Rörlighetsutmaning – split till midsommar!

Jag behöver ett träningsmål. 
Något som känns kul och görbart.

Springa Vårruset vore jättekul och för att inte prata om att springa ett maraton! Men även om jag igår kunde springa 100 meter  till spårvagnen utan vare sig smärta eller  nervpirr i fingertopparna tänker jag inte stressa med löpningen. Löpning  ger tyvärr väldigt stor belastning i nacken och jag vill inte vara korkad och göra sådant som provocerar Inser att jag får släppa tankarna på löpning.

Hur sugen jag än är och hur avundsjuk jag än blir på alla andra som kan välkomna våren med en härlig löprunda som flitigt delas på Instagram…
Nä! Fokus på det jag KAN göra! Inte det jag inte kan göra!

Så vad kan ett kul och inspirerande träningsmål vara efter en nackoperation??
Hmm…

Jag läste att PT:n Sara Wiss har ett kul rörlighetsmål till sommaren.
Nämligen att gå ner i split.
Du vet när ett ben pekar fram och ett bak. Yogamänniskor och gymnaster brukar vara väldigt duktiga på det! Jag har aldrig varit särskilt rörlig så att lägga fokus på att bli rörligare känns faktiskt kul!

Ja, i morgon får mitt nya träningsmål träda i kraft:

  • Ner i split till midsommar!

 

Häng på vettja?!!
Det enda som kan hända är att du blir rörligare!?

Nedan kan du se ett klipp på  uppvärmningsrörelser jag brukar göra för att bli  rörligare i höfter, höftböjare, framsida -och baksida lår!
Du får även se hur långt det är kvar innan jag kan gå ner i split!

 

 

11 april, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Träning.Uthållig & Stark med Frida

Rehabresan Del3 -grejer jag inte kan göra.

79 dagar har gått sedan nackoperationen (men vem räknar…)
Sen jag skrev sist har mina nackmuskler och musklerna kring skuldrorna fortsatt att bli överspända och göra ont. Det har såklart känns deppigt  att jag fått sänka mina ambitioner som jag redan tyckte var väldigt låga. Till exempel att kunna springa 5minuter under mars månad men det är bara att inse att jag inte är där än. Nacken läker fortfarande.
Finns en rad grejer jag inte kan göra och när jag tänkte efter blev det faktiskt en lång lista!

 

Saker jag  fortfarande inte kan göra:

  • Vrida huvudet länge åt ett håll. Om jag dricker kaffe med någon eller några så måste jag placera mig så att jag har personerna framför mig och kan ha huvudet rakt fram.
  • Köra bil länge. Får spänningar i nacke, skuldror och även pirr i fingrarna.
  • Ligga på golvet utan en kudde under huvudet.
  • Titta uppåt  i mer än 2 sekunder.
  • Skrolla “för länge” på telefonen  eller datorn.
  • Hastiga rörelser med huvudet eller plötsliga ryck.
  • Bära ryggsäck.
  • Gå och hålla i en kaffekopp eftersom det blir för statiskt.
  • Hålla i kopplet till en hund som drar, blir för statiskt.
  • Hoppa ner från en liten låda eller avsats.
  • Ha en dålig hållning.
  • Sträcka mig efter något som är i nivå med låren och neråt, som exempel sträcka mig in under diskhon för att slänga ett bananskal i komposten.
  • Diverse träningsövningar som blir för många att rabbla upp.

MEN efter en ofrivillig vila förra veckan då jag drabbades av en matförgiftning och var sängliggande i tre dagar kändes nacken mycket bättre. Utvilad och fräsch på något vis! Kanske är det nu det vänder!

Så med andra ord. Ät inte ost -och skinkfralla från seveneleven och det går att vila sig i form! 🙂

Träning.Uthållig & Stark med Frida

“Microträning” och en roddmaskin i vardagsrummet!

På senare tid har jag blivit ett riktigt fan av hemmaträning och tycker faktiskt att det är riktigt kul!! Det är enkelt, smidigt och mer tillgängligt kan det knappast bli! Dessutom passar det mig väldigt bra just nu att kunna varva rehabträningen på gymmet med att träna hemma eftersom mina pass blir ganska korta.

Det tar mig emot att säga men jag tycker inte att träningen är särskilt kul just nu. Träningen känns faktiskt till och med som ett onödigt ont och därför försöker jag hitta sådant som jag tycker är kul och sånt som ger mig inspiration. Som till exempel att träna hemma! Då kan jag enkelt träna när andan faller på och göra flera “små pass”  under dagen istället för långa där min motivation tryter efter en stund. Dessutom har jag både kaffe, dator och hundar nära till hands hemma vilket är mysigt! 

Inte träna för att det är tråkigt?
Att låta bli att träna för att det är tråkigt är inget alternativ. Vissa perioder i livet  är ex. träning inte jättekul. Det skulle lika gärna kunna vara jobbet som inte är så kul som det brukar men då lämnar man knappast in en avskedsansökan med motiveringen “det är tråkigt så nu slutar jag”. Eller hur? Istället kanske det behövs andra arbetsuppgifter, teambuilding, nya kunskaper, en AW med kollegorna eller det svåraste av allt. Ett annan mindset.

Samma gäller träningen. Det går inte att lämna in en avskedsansökan till träningen bara för att det är tråkigt. Inte ens semester. Däremot kanske det behövs en annan träningsform, en träningskompis, en Personlig Tränare,någon rolig aktivitet, en kurs, miljöombyte. Vad som helst som bryter gamla mönster och som får dig att le när du tränar!

 

“Microträning”
Har du testat allt och det fortfarande känns dötråkigt att träna rekommenderar jag att introducera “microträning” i ditt liv!
Korta pass som INTE får vara längre än 4 eller 5 minuter.
Gör träningen tillgänglig.
Välj fem övningar och gör dom 1 minut vardera eller fem övningar som du gör 5 av varje i fem minuter!
Bara gör! Att vara en “doer”, en person som gör, är ganska kul vill jag lova!

Själv tycker jag att det är kul att använda redskap som Minibands, Body Wheel, Kettlebell, foamroller och min favorit roddmaskinen.
(Japp, allt står prydligt uppställt i mitt vardagsrum, alltid tillgängligt!) och är du också typen som gärna vill ha lite redskap när du tränar kommer här en rabattkod att använda på Abilicas hemsida så att du själv kan klicka hem vad du behöver till ditt lilla hemmagym!

Med koden FRIDA20 erhåller du 20% rabatt under april månad!

 

Träning.Uthållig & Stark med Frida

Rehabresan Del2

Förra veckan tog jag enorma kliv i min rehab och styrka!! Eller jag trodde det…

Jag börjar med det roliga. Jag har sprungit! Ajjemän. Nervös och väldigt fokuserad  klev jag upp på löparbandet,  tryckte in den gröna quickstartknappen och sprang. Klart jag kan springa.  Är inte det som jag är nervös för utan rädslan för att eventuellt möta en motgång, få ont, misslyckas,  är rädslan jag hela tiden gamblar med.

En minut hade jag bestämt mig för att springa och EN MINUT var det. Allt gick bra och ett litet lyckorus spred sig i mig. Ett litet, litet steg närmre att springa en mil. Ett jävla litet steg men hoppet tändes ändå i mig att den där milen kanske inte är så långt bort som jag tror. Gäller bara att inte göra den där klassikern som så många gör och stega upp för fort! Nästa gång är det TVÅ MINUTERS löpning som gäller. Inte mer, inte mindre!

Jag har dessutom gjort chins! Okej det var med ett ganska tjockt gummiband som assistans men det funkade! Det funkade! Dessutom kan jag göra flera styrkeövningar i följd nu utan att bli trött och bäst av allt. Ingen smärta! Axelpress, latsdrag, knäböj, utfall, lyft åt sidan, ryggresning, armhävningar. Alla övningar går jättebra att göra så länge jag har nacken i en fixerad position! Mitt största fokus när jag tränar är ändå skulderstabilitetsträning, bål och rörlighet i höfter. Oavsett vem du är så  kommer man långt på vill jag lova!

Nu till det tråkiga. Stabiliteten och kontrollen i nacken är fortfarande väldigt dålig och det krävs inte särskilt mycket för att “de stora” musklerna i både nacke och skuldror ska bli trötta eftersom dom måste jobba mycket mer och hårdare.. Vilket resulterat i stelhet och en annalkande nackspärr. Vet hur ni tänker. Att det förmodligen beror på träningen men stelheten kom flera dagar efter att jag sprang och även om jag inte kan svära på det så har jag svårt att tänka mig att det var de få löparstegen som är boven.  Däremot kombinationen löpningen, jobba, träna och vardagssysslor kan givetvis bli för mycket!

Jag har insett att jag behöver hjälp för att komma vidare med min rehab. Det räcker inte för mig med några standardövningar utan jag behöver ett systematiskt håll-käften schema med en tydlig programmering. För att kunna komma tillbaka efter en skada eller operation är rehab A och O, det vet vi!

Tänk om Zlatan opererat ljumsken och sen bara fått köra på och sparka boll! Nej, nej, det hade aldrig hänt! I flera månader får han köra stenhård rehab innan han är 100% och blir utsläppt på planen! Vilket är precis det jag vill! Jag vill tillbaka ut på planen! Komma tillbaka till 100% och bli en  atlet som kan ställa stora krav på min kropp! Spela för Manchester United och sånt… haha…

Nä, men kunna springa med en väska,  stanna på någon topp och dricka varm choklad och springa hem. Åka skidor, sticka iväg på träningsläger och kunna träna vad jag vill bara för att det är så satans kul!
Just nu är träningen allt annat än kul.

Jag står mest och stampar och kommer inte riktigt vidare så som jag hade förväntat mig. Jag tror att jag behöver hitta en sjukgymnast med erfarenhet av nackoperationer!  Tills dess är det nog helt enkelt att testa sig fram på gymmet som gäller för mig.

 

Håll tummarna för mig att jag hittar någon sjukgymnast i veckan som kan göra min kropp kick-ass redo!

20 mars, 2018 | 4 KOMMENTARER!
Träning.Uthållig & Stark med Frida

Snipptips för alla med snippa!

“Kvinnans bäckenbotten är en nyckelmuskel till ökad livskvalitet inom många områden i livet. I Lofsans underverk får du veta hur du kan träna upp din bäckenbotten och de inre magmusklerna – för bättre välmående och hälsa.”  Orden kommer från boken Lofsans Underverk som är mitt snipptips!

Lofsans Underverk är en fantastiskt bok som jag tycker att alla med snippa borde ha i sin ägo. Bra informativ text, lättförståelig, trevlig att läsa, överskådligt träningsschema och ett Snipp-Boot Camp (bara det) samt mycket, mycket mer matnyttigt!

Köp den! 😉
Finns en länk här nedan utan rabatt eller någonting för det är helt enkelt en asbra bok!

 

Mer info om boken Lofsans Underverk tryck här

 

Träning.Uthållig & Stark med Frida

Rehabresan Del 1

Jag har märkt att när jag skriver om min nackoperation får jag kommenterar, mail och ni hör av er och berättar öppenhjärtiga historier om era diskbråck, operationer, skador och rehabresor. Tack så hemskt mycket för att ni delar med er! Ni inspirerar mig otroligt mycket  och får mig att känna hopp inför den resa jag har framför mig. Och det fick mig att tänka. Om jag känner så när jag får ta del av era berättelser så kanske det finns någon som kan känna hopp av att läsa min resa tillbaka till en stark kropp.

För att göra ett litet avstamp på min Rehabresa tänkte jag inleda med att skriva en liten sammanfattning på den tid som varit efter operationen. Ups and downs, tankar och framsteg, därefter kommer jag fortsätta med att uppdatera er om min resa en gång i veckan.
Hoppas att ni kommer tycka att det är intressant och vill följa med!

 

Rehabresan Del 1
Efter operation
Dom två första veckorna efter operationen vet jag knappt vad jag ska skriva för det är bara en morfindimma. En morfindimma jag var tvungen att vara i för att stå ut med smärtan! Som tur var sov jag mest men när medicinen gick ur kroppen blev jag alltid lika orolig över att operationen kanske inte alls hade funkat utan att nerverna hade blivit ännu mer skadade av operationen! Den där ihållande nervsmärtan som paralyserar handen, armen, kroppen och sinnet är svår att beskriva. Jag kan nog bara säga att det var tur att jag sov så mycket som jag gjorde och att jag hade möjligheten att göra det!  Jag var dessutom benhård med att följa sjukhusets rekommendationer. Max 15min promenad varje dag och inte lyfta mer än 2,5kilo i varje hand. Första tiden kunde jag inte gå några 15minuters promenad utan behövde lägga mig och vila av att bara gå runt lite hemma i lägenheten. Jag lyfte inget, bar inget, tvättade inte, städade inte, gick inte ut med hundarna utan jag sov, vilade, åt och gjorde mina nackövningar.
Allt mitt fokus var att läka.

Två veckor
Våra kroppar är verkligen fantastiska på att läka och sakta började jag känna mig lite piggare. Omkring två veckor efter operationen började jag kunna följa med och handla och ta en stillsam kaffe på stan. Jag undvek fortfarande kollektivtrafik och bilkörning eftersom nacken var alldeles för känslig för ett plötsligt ryck som det blir med en kraftig inbromsning eller sväng. En dag kände jag mig till och med så pigg att jag gick till tvättstugan med tvätt men det resulterade i tårar, ryggläge i soffan, morfintablett och en varm vetekudde på armen. Lärde mig en hård läxa som inte skulle bli sista gången.
Efter två veckor var det även dags för att ta bort bandaget och få se ärret. Det kändes pirrigt att dra bort bandaget själv. Det är ju inget farligt? Men tji fick jag när jag kände mig alldeles svimfärdig och knäna nästan vek sig.

 

Tre veckor
Det är halt som attan ute och jag vill promenera utan att vara rädd för att halka så det blir bilen till gymmet och gå på ett löparband. Det kändes hur bra som helst och jag traskade på i 30minuter. Äntligen lite flås och svett och jag kände mig glad över hur fort min kropp läkte. Men på vägen hem hann jag inte mer än sätta mig i bilen och åka över ett gupp så ballade nacken ur  det var som att jag blev stelopererad och drabbades av yrsel och illamående.  Jag fick panik och återigen sprutade tårarna och det var ryggläge och varm vetekudde som gällde. Minus morfinet då jag inte längre åt någon smärtlindring. De andra gångerna  jag gick på bandet tog jag det mycket lugnare. Mycket!

 

Fyra och en halv vecka
Vid fyra veckor var det dags att träffa sjukgymnasten få att få övningar och påbörja rehaben. Det kändes fantastiskt att befinna sig på ett gym och påbörja resan tillbaka mot en stark kropp igen. Men oj var övningarna var jobbiga och jag var förvånad över hur slutkörd jag var efter dom “löjliga” övningarna. Det kändes inte som att jag hade en enda muskel och mjölksyran verkligen skrek i musklerna. Efter tre repetitioner… Men jag levde fortfarande på lyckoruset från sjukgymnastens ord “du kommer kunna göra precis allting!”
Jag fick klartecken att börja testa mig fram på gymmet och efter en vecka med bara rehabövningar åkte jag förväntansfull till gymmet. Vad skulle jag börja med? Ville ju göra allt? På gymmet kände jag mig som en ko som precis släpps ut på grönbete. Glad och förvirrad.
Latsdrag och 30min cosstraining fick bli första “riktiga” gympasset. Trots att jag tog det lugnt kände jag mig helt slutkörd efteråt och somnade så fort jag kom hem. En annan knasig grej är att diskprotesen låter. Jo, den gör faktiskt det! Liksom knarrar. Kan bli bättre med tiden men också inte!

 

Sex veckor
Jag försöker komma iväg och träna en liten stund varje dag om det går. Försöker verkligen känna in om kroppen känns fräsch eller om den behöver vila lite till. Mentalt är det jobbigt att vara så klen och få sån träningsvärk av det lilla jag gör med så lätta vikter och jag måste påminna mig om att jag faktiskt precis opererats. Att det är över ett år som jag inte har kunnat träna ordentligt och att nerverna fortfarande håller på att läka ihop. Fick även lära mig att göra två roddövningar, promenera i kylan och dammsuga samma dag är för mycket och ger nackspärr…

 

Sju veckor
Om några dagar ska jag börja jobba igen och i och med att jag har ett så fysiskt jobb som det är att arbeta som Personlig Tränare känns det lite läskigt. Det ska bli superkul att träffa alla PT kunder och kollegor men jag har överansträngt mig några gånger och det är verkligen inte skönt och tar mycket kraft.  Dessutom tacklas jag en hel del med lite jobbiga tankar över och känslan av att vara svag och otränad. Tror inte ens att jag var såhär svag i 8-års åldern som jag är nu. Så länge jag kan minnas har jag alltid varit stark och det har varit lite av min identitet och att då befinna sig på ett gym med massa starka människor kommer bli utmanande för sinnet.
Men så påminner jag mig om att jämföra sig med andra är helt onödigt! Dessutom är jag på MIN resa tillbaka till en stark kropp!

Hoppas ni följer min resa och fortsätt höra av er och berätta era historier!
Kram

 

Träning.Uthållig & Stark med Frida

Mina träningsmål efter operationen!

Nu har det gått sex veckor sedan jag opererade nacken. Stygnen är borta, sjukgymnasten har gett mig rehabövningar och bäst av allt! Klartecken att börja testa mig fram på gymmet. Försiktigt. Väldigt försiktigt med max en eller två övningar per pass och superlätta vikter!

Gå till gymmet, köpa den obligatoriska Noccon och äntligen kunna påbörja min resa tillbaka till en stark kropp var helt fantastiskt och samtidigt väldigt nervöst.
Hur kommer min kropp reagera? Kommer jag få ont? Kommer det kännas som före operationen? Eller ännu värre. Kommer jag bli jättedålig och inte kunna använda armen överhuvudtaget?

Hittills har jag testat Latsdrag, assisted chins, marklyft, knäböj, armhävningar, axelpress och lite andra övningar. Alltid 10rep x 3set följt av 30min crosstraining.
Några bakslag? O ja. Inte så konstigt med tanke på att mina muskler och nerver i rygg, skuldror, nacke, armar och fingrar inte kunnat jobba ordentligt och plötsligt kan dom men är jättesvaga.. även om jag för knappt fem veckor sedan knappt klarade av att promenera i 15 minuter och har gjort jätteframsteg sedan dess trodde jag ändå att min återhämtning skulle gå ännu fortare! Jag har verkligen börjat inse att det är en låång väg tillbaka och att jag inte kan pusha min kropp att bli hel. Läkningen måste ske i sin takt.

(Jag med mitt ärr)

För att klara av det mentalt (att vara såhär klen är tufft) behöver jag ha mål för att inte befinna mig i någon slags meningslös träningslimbo. Inte för stora mål. Då  känns dom bara ouppnåeliga och träningen riskerar att bli tråkigt. Utan träningsmålen  behöver kännas inom räckhåll för att bli motiverande utifrån dom förutsättningar jag har just nu! Så här tänker jag:

Mars (18mars 2månader efter operation)
Då ska jag kunna:

1.Kunna springa i 5minuter
2.Köra crosstrainer i 75min
3. Köra ett yogapass

April (18april 3 månader efter operation)
Då ska jag kunna:

1. Göra en chins
2. Springa i 10min
3. Gå på ett pass (utan hopp)

 

Längre än såhär vill jag inte planera just nu.
Jag har några höga  mål men än vill jag inte tänka för mycket på dom eftersom jag bara blir frustrerad dom är  nämligen så himla långt bort … nä fokus på en dag i taget och hitta tillbaka till att träning är kul!
Vad sägs om att hänga på mina mål? Vi kan peppa varandra! Ja kom igen!

Skicka gärna ett mail och berätta hur det går till frida@inmood.se

KostTräning.Uthållig & Stark med Frida

Mer motivation och träningslust med Better Bodies och I Am Ready!

Hur är läget mitt i februarivintern? Eller ska jag säga vabruari? Nä, så får vi verkligen hoppas att det inte är! Låt oss istället fokusera på roliga saker. Som hur går det med din träning till exempel. Har du blivit starkare? Följer du din plan? Är din träning fortfarande lika roligt? Är du lika målmedvetet nu som det var i början av året?

Om du möjligtvis skulle behöva en liten motivationsboost kommer jag här med tips på två  inspirerande event som är nu i helgen!

Lördagen 24 februari

På lördag anordnar Better Bodies  -Behind the Seans! En fullspäckad dag med massa roliga aktiviteter! Styrkeutmaningar, tävlingar, dumpade priser. Och fitnessprinsessan, gladiatorn Helene Ahlson kommer föreläsa. Spana även in hennes blogg för grymma träningstips och en hel del nyttiga recept ( för den som gillar det) I hennes senaste inlägg lär du dig hur man bakar nyttiga kanelbullar! Det vill man ju knappast missa! Inte heller hennes föreläsning!
 Var: Vindkraftsvägen 6C Tyresö
Hemsida: Better Bodies

Söndagen 25 februari

Träningsprofilen, Biggest Looser tränaren, välanlitad PT både av Nyhetsmorgon och av ett gäng kändisar. Jag pratar såklart om Mårten Nylén. På söndag kl 11.00 bjuder Mårten och hans fantastiska fru Malin in till ett roligt och fartfyllt träningspass mitt i Rålambhovsparken. Passet är för alla!  Stora som små!

Träningsexperter kommer vara på plats,  en hel del tävlingar med fina priser från Abilica och det är helt gratis!
Anmäler dig gör du på info@iamready.se
Var: Rålambhovsparken kl 11.00
Om du inte kikat in på deras hemsida så gör det!
Massa härlig inspiration inom allt som rör hälsa! www.iamready.se

22 februari, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Annons
Annons
1 2 3 27