Uthållig & Stark med Frida

Skor, skor, skor! Sa jag att jag älskar skor! Alltid lika kul när det släpps nya och idag fick jag en pressrelease på Nikes största nyhet inom Running för i år!
Nämligen Nike Epic React! 

Löparskon Nike Epic React är en alldeles ny, revolutionerande dämpnings-innovation ! Skon har det lättaste, mjukaste och mest fjädrande skummet som Nike någonsin har utvecklat! Skummet skall göra att skon ska ge löpare mer stöd vid varje steg, mer energi så löparen får mer kraft under hela löprundan. Det är en sko som känns lätt under foten och som också klarar av att minska slitage löprunda efter löprunda!

Nike Epic React Flyknit i detalj:
“Skons övre del är enkel. Framtill, tån och bågen är skulpterade med precision tack vare Nike Flyknit partiet (med inspiration från Nike Flyknit Racer) som är precisionsmönstrad för exakt stöd, flexibilitet och andning i de ställena där löpare behöver det. Den är minimal och nära foten men ger fortfarande stöd. I jämförelse är sulan relativt uttalad och överdriven. Eftersom Nike React-skummet är betydligt mjukare än EVA-baserade skum från det förflutna är det också betydligt mer effektivt – men mellansulan måste vara högre för att förhindra genomslag och bredare för att ge löparen en stödjande bas. För att lösa det utvidgades mellansulan utöver omkretsen av dess övre del runt hälen för att både kunna ge dämpning och den stabilitet som löparna önskade sig.

Beräkningsdesignen, som möjliggör snabbt datadrivet förverkligande av idéer användes för att skapa utseendet på mellansulan, vilket är ett stycke av Nike React-skum (utan bärare eller lim). Denna metod möjliggjorde konstruktionen av mellansulan så att den kunde leverera dämpning och stöd på de specifika ställen som behövs under en löpartur, samtidigt som det gav möjlighet att eliminera material överallt där det inte behövs och på så sätt hålla minimera vikten. Det visuellt komplexa mönstret varierar i djup, där djupare delar indikerar områden med mer dämpning och grundare delar mer stöd. Eftersom överdelen sitter på ett helgjutet skum är ytterulan väsentligen densamma som mellansulan men med två segment av gummi längst fram på foten och under hälen för extra fäste och för att förbättra skons hållbarhet.”

Fantastisk design!
Vad tycker du?

Nike Epic React kommer att finnas tillgänglig från den 22 februari på nike.com och hos utvalda återförsäljare

För varje dag som går kan jag röra lite mer på huvudet och igår kunde jag till och med ta en promenad utomhus i 15minuter utan att jag kände mig svimfärdig. Det svåra kommer nog att bli att hålla “igen” sen när det känns bra. Jag fick stränga riktlinjer från en sjukgymnast direkt efter operationen.
Under 6 veckor gäller;

• Inga ytterlägen med nacken såsom rotationer
• Ingen bilkörning och helts inte åka vare sig bil eller kommunalt.
• Pressa, bära max 5kg (2,5kg/arm)
• Ej hålla huvudet statiskt i en position
• Göra sjukgymnastövningar 3 gånger per/dag

Så även hundpromenader är ju helt uteslutet med tanke på  att det lätt kan bli hastiga ryck som verkligen inte får hända. Nerverna skall läka och behöver all lugn och ro dom kan få! Än så länge känns det som att jag kan efterleva dom stränga riktlinjerna för jag sover mest men om någon vecka kommer det nog krypa i kroppen på mig! Bara igår var jag lite klantig och tänkte mig inte alls för när jag plockade upp varor från Mat Hem och plötsligt stod och höll i fyra liter mjölk och det blixtrade till i nacken. Det finns ingenting jag kan göra för att förstöra själva operationen men för att nerverna ska läka ordentligt och för att jag skall bli helt smärtfri gäller det att undvika allt som kan göra ont!

Jag längtar något obeskrivligt efter att få börja träna på riktigt igen. För att inte glömma hur mycket jag vill få tillbaka min kropp… att vara så otränad och “lös i hullet” som jag är nu, är jobbigt! Jag hör dessutom till dom som har en kropp som lätt går upp i vikt. Äta lite funkar inte alls för att gå ner i vikt, tvärtom! Det som gäller är kombon styrketräning och konditionsträning och bra kost givetvis!

Nä, äta lite och gå ner i vikt är inte min grej! Min kropp är helt enkelt alldeles för effektiv på att dra ner på förbränningen om den tycker det behövs. Är säkert fitnesstiden jag har att tacka för detta när jag under så lång tid gick på diet och ständigt låg på ett kaloriunderskott. Ja, sånt sätter sina spår i kroppen! Och med tanke på hur inaktiv jag är nu är det inte mycket som krävs för att jag ska bli lite extra mjukt i hullet… trist…
Det är inte svårt att avundas de kroppstyper som verkar kunna äta “vad som helst” utan att gå upp i vikt! Fast det är såklart himla onödigt att tänka så. Eller hur? Att hålla på och jämföra sig med andra.! Dom är ju som dom är och du är ju som du är!

Nä, fokus på att bli frisk och inte hänga läpp över att jag fick en sån där kort, bred och kurvig kropp hur otrendig den än är.
Fast det är väl det som gör oss till människor? Att vi ser olika ut.
Men en dag kanske min kroppstyp blir trendig och en riktigt vacker dag kanske till och med alla kroppstyper blir trendiga! Eller vad säger du? #mångfald

Nyopererad och äntligen börjar jag piggna till lite efter torsdagens operation och ett nytt kapitel i mitt liv har börjat! Jag tar det från operationsdagen.

Klockan sju i torsdagsmorse checkade jag in på Spine Center och fick med en gång  gå in i duschen och skrubba mig med en svamp och sånt där äckligt bakteriedödande medel. Sen fick jag lägga mig på min säng och vänta på att sjuksköterskan skulle komma och sätta en infart på mig. Bara tanken på att jag skulle bli stucken med nål igen fick min puls att öka och varenda blodkärl att dra sig längre in i kroppen. Tankar på operationen försökte jag tränga bort och fokuserade endast på att ta långa och djupa andetag, hålla mig lugn. Men när sjuksköterskan kom inrullande med den lilla vagnen med alla nålar och bandage  var det svårt att behålla lugnet. Hur mycket jag än vet att ett litet stick i handen inte är farligt är jag så rädd, så rädd! Inte blev det heller bättre av att kärlet sprack och att även försök två misslyckades. Hela kroppen skakade på mig och stora tårar rann ner för mina kinder. “Jag är bara lite rädd men det blir jättedumt när det inte går!” snyftade jag fram medan jag krampaktigt höll i täcket och kurade i hop mig. “Jag hämtar någon annan”, sa hon och försvann. Efter en halvtimma (och massa tårar) kom en narkosläkare och satte en infart utan problem.

Inte långt därefter rullades jag ner för operation och hur mycket jag än fokuserade på att andas och att operationen skulle gå bra fortsatte min kropp att skaka ohämmat. Jag kunde knappt svara på tilltal för att mina käkar var så spända och på skakiga ben lämnade jag min sjukhussäng och gick in i den stora operationssalen. Så liten, så bortkommen kände jag mig och mina tankar som om och om igen ifrågasatte om en operation verkligen var nödvändig. Lite sent påtänkt! Som tur var sov jag några minuter senare. ca 10.00 påbörjades min operation.

Jag vaknade på uppvaket, trött som tusan och med den där vanliga känslan. Blev jag verkligen opererad ?  I vanlig ordning stod en ostmacka och ett glas nyponjuice med ett sugrör i på en bricka jämte sängen, genast började jag äta. Vilket var ett stort misstagen efter en halsoperation. Andas var jobbigt, svälja var jobbigt men att äta var rena tortyren! Men inte heller här dröjde det länge fören jag somnade till. En stund senare vallade  en sköterska mig till toaletten för att kissa men där hände det ingenting. I flera timmar sen kämpade jag för att försöka kissa men utan resultat och sakta fylldes min blåsa. När det var 600ml i blåsan satte sjuksköterskan ner hela foten och jag kunde inte argumentera mig ifrån att slippa kateter längre. Jag var inställd på att det skulle vara superläskigt att få en kateter men jag somnade (som tur va)

Vid 19-tiden rullades jag tillbaka till mitt rum och fick någon currygryta serverad, att äta var fortfarande väldigt jobbigt och jag fick tugga maten hundra gånger innan jag sväljde. Nu var det gjort! Efter så lång tids väntade och all den smärta jag haft så var det gjort! Det coolaste var att jag redan kände skillnad. Det var inte längre något påslag ner i ryggen, upp i nacken och ut i fingrarna. Inga domningar, ingen smärta. Det kändes redan värt att ha gjort en sådan omfattande operation! Min rumskompis som hade gjort en liknande operation höll med och sen var surret igång (vi tjötade hela natten) och vi hade bara slumrat någon halvtimma när vi väcktes klockan sex för att få våra mediciner!

Jag har såklart vetat att det kommer göra ont men att det skulle bli så jobbigt i halsen var jag inte riktigt förberedd på! Det kommer vara en ganska lång väg tillbaka men efter att sjukgymnasten sa att jag kommer kunna göra precis allt! Kampsport, cykla, spinga, hoppa, stå på händer, stå på huvud, känner jag att det får ta den tid det tar för sen kommer jag kunna bli den jag vill!!

Nervös som tusan!

Sjukhusfrukost, kaffe, en bar och solsidan

Och där kom nervositeten! EN stor klump infann sig i magen i morse, jag har svårt att svälja och andningen lixom  fastnar halvvägs!? Och alla tokiga tankar som kommit från ingenstans!  Ska en operation verkligen vara nödvändig? Tänk om jag inte blir bättre?  Tänk om kirurgen gör fel?  Tänk om dom råkar komma åt mina stämband och jag bli hes för resten av livet! Ska jag inte bara strunta i det!? 

När vårdsjuksköterskan ringde i eftermiddags för att ge mig info inför operationen försökte jag till och med övertyga henne att jag inte alls behöver ta ett blodprov… nä, men jag mår ju jättebra så jag behöver nog inte ta ett blodprov! Kan ju gissa vad hon svarade… försökte kontra med att jag verkligen är jätterädd och att det kanske går att hoppa över … men hon var benhård.  “Det är bara att andas” svarade hon strängt. Är bara att masa sig iväg imorgon och ta det där (nedrans) blodprovet…
Som tur är har  jag kunnat skingra lite knäpptankar när jag kört PT kunder och skrivit dom sista träningsuppläggen.

Vad ska jag packa med till sjukhuset?
Eftersom jag skall övernatta 1 eller två nätter kommer jag behöva packa med lite saker. Tandborste, tandkräm, mjukisar. En bok kanske? Om du kommer på något annat bra så hojta!

Tack till alla er som peppar och kommer med glada tillrop till mig på den här resan! Det betyder jättemycket!

Herregud, nu är det bara tre dagar kvar till nackoperationen! Hur förbereder man sig för något sånt?

Jag försöker verkligen vara cool, inte oroa mig i onödan och inte heller fundera så mycket på operationen vilket faktiskt har hjälpt! Däremot lider jag något fruktansvärt av FOMO! Fear Of Missing Out!

Tänk vad mycket roliga saker ALLA andra kommer kunna göra medan jag inte kommer kunna göra någonting! (Kolla Netflix och käka choklad möjligtvis men det är lixom inte samma sak! )Tänk allt jag kommer missa medan alla andra kan träna, fika, resa, shoppa, jobba, ha PT kunder, yoga, gå till frisören, gå på event och  såklart lägga ut allt kul på Instagram och andra sociala medier! Inspirerande träningsbilder, fikabilder från mysiga fik, löparbilder ihop med kompisar, yogaposer och massa andra inspirerande bilder! Mina bilder snart kommer typ vara, “hej, jag dricker vatten i sängen” eller “åh, idag har jag kammat håret”.

Känner du igen dig? Tycker du också att det är jobbigt att missa allt kul -inte hinna med allt du vill göra – inte ha några roliga bilder till Instagram?

Jag försöker intala mig själv att operationen och veckorna efteråt bara är en liten Time-out. Och att det är okej över att jag nojjar över allt kul jag kommer missa.  Sen försöker jag också intala mig att kolla film och slappa är helt tillräcklig efter en operation och att jag  är tillräckligt rik, tillräckligt snygg och tillräckligt fit! “Tillräcklig” är ett ganska bra ord faktiskt om vi borde våga använda lite oftare. För oftast är ju det vi gör tillräcklig, eller hur? Och livet är ju faktiskt inte en tävling.

Andra avsnittet av Antistresspodden ute! 

Det handlar om hur andningen påverkar oss och avslutas med en skön avslappning! Perfekt sätt att varva ner på och samtidigt ladda batterierna efter en hel arbetsvecka! Finns där poddar finns!

Hör gärna av dig och berätta vad du tyckte!

Det är inget nytt, bara en liten påminnelse vilka fyra vanor som kommer få dig att må bättre!

Fyra fundamental vanor som är skillnaden som gör skillnaden:

• Bra sömn
• Fysiskt aktivitet
• Mental återhämtning
• Bra kost

Du behöver inte göra några radikala förändringar men kanske några små justeringar. Införskaffa en vanlig hederlig väckarklocka för att förbättra sömnen, hoppa av en hållplats tidigare på vägen hem, bli medveten om att du verkligen djupandas, börja äta frukt.

Lycka till!

Jag har gått och blivit en riktigt juice-tjej! Vet att det låter lite fånigt men det är som att min kropp numera skriker efter en grön juice! Just grön måste den vara också! Okej, inte måste men apelsin -eller äpplejuice känner jag mig  inte alls sugen på! Utan det är något i just gröna drinkar som får mig att gå bananas!!

Ett tag hade jag dille på bananer och åt 2-3 stycken om dagen men det har gått över så nu äter jag kanske bara 1-2 bananer i veckan. Blir juice varje dag istället!! Förutom juice har jag även lite dille på naturgodis (inte bara nötter) utan nötterna med chokladöverdrag! Jag får skynda mig förbi naturgodisavdelningen OM jag inte skall köpa något! Vilket inte sker särskilt ofta eftersom jag brukar stanna och köpa mig en påse naturgodis. Jag tror att det är bra att äta lite choklad varje dag oavsett om man har “förtjänar” det eller ej! Att sätta en massa förbud på sig själv och bara tillåta sig att göra utsvävningar för att man tränat “tillräckligt” hårt tror jag bara föder ångest, ohälsosam fixering och på sikt kanske till och med en ätstörning.  Eller tror. Jag vet.

Jag har ju själv hållit på sådär en gång i tiden. Förbjudit mig, kämpat med att försöka avstå, trillat dit. Blivit besviken och straffat mig själv med en promenad eller gått och tränat… Jag är glad att jag inte längre håller på sådär utan att jag med gott samvete kan äta det jag vill och till och med äta sånt som förknippas med “onyttigt” utan att jag får dåligt samvete. No more fucking ångest!
Nä, en tillåtande och snäll attityd till sig själv och sträva efter att försöka ge sin kropp bra bränsle ,lovar jag skapar mer glädje och motivation än massa förbud!

Ska nog införskaffa lite naturgodis efter kiropraktorbesöket!
Gäller att hålla kroppen i trim så gott det går nu före operationen! Bara 9 dagar kvar!

Efter världens Netflix- race igår var det skönt med lite sovmorgon i morse! Ja, det går att få sovmorgon trots att man har hund! Valpar är det såklart bråttom ut med på morgonen men nu när Alice börjar närma sig året hoppar hon gärna upp i sängen och trynar vidare trots att hon vaknat. Det är väldigt mysigt med en varm hundnos som snusar en i nacken så det gäller att passa på. Efter operationen kommer jag inte kunna ha någon mysig hundnos som snusar på mig eller klumpiga hundtassar med nollkoll var dom hamnar!

Försökte ta en fin bild förut på tulpanerna jag köpte igår men kunde inte låta bli att ta en bild på söta Alice som minsann skulle undersöka  allting!

Just det jag har börjat med att försöka yoga en liten stund varje dag samt meditera. Jätteskönt och nyttigt men när jag när jag  började med meditation så somnade jag alltid direkt först. Det är ganska vanligt att göra det i början, kroppen är inte van att vara i ett så pass avslappnat läge utan att det innebär sömn men som med allt. Övning ger färdighet och nu kan jag befinna mig väldigt länge i gränslande mellan sömn och vakenhet i total avslappning.

Dock dröjde det inte länge fören någon nyfiken kom och sabba…

Jaja, lite mys finns det alltid tid för!

Hoppas du också haft en skön söndag
11 dagar kvar till operation nu!

Diskbråck eller inte! Idag fick jag till ett ganska bra men kort rumppass på gymmet! 🙂

Sidokliv med gummiband

Hiptruster med gummiband och kettlebell 20rep x3

Musslan 20rep på varje sida x3

Abduktorerna fick sig en riktig omgång! Först tung 6rep x3 följt av 20rep x3

Nu är det bara 13 dagar kvar!