Så kan du hjälpa ditt barn -och dig själv, att gilla sin kropp!
Tack för all respons jag fick på mitt förra blogginlägg om –att vi ska sluta kommentera andras kroppar.
Jag hoppas att inlägget kanske fick någon att tänka efter innan hen bara vräker ur sig hursomhelst. Fortsättningsvis.
Jag tror att en anledning till att många reagerade på inlägget är för att (alldeles för) många känner igen sig, på det ena eller andra sättet.
Bloggerskan Karina Rahm skrev att hon försöker att inte kommentera sin dotters utseende, “även om det är svårt för att hon är så söt!” En kollega skrev att hon som 13-åring blev satt på diet av sin styvmamma, för att hon inte var lika smal som alla andra… Sierra De Goldsmith, dietist, yogalärare, psykologistudent och skriver artiklar för styrkelabbet, skrev att hon kände igen sig alldeles för väl, tyvärr.
Och dagen efter att jag skrev inlägget såg jag på Petra Månström, journalisten, löperskan som driver Maratonpodden att hon på hennes Instagram hade Petra fått ett meddelande med texten.
“Såg dig på gymmet, bra jobbat -men visst har du gått upp i vikt? Du ser rätt mycket större ut nu än tidigare”
Seriöst. Wtf!? Det är INTE OKEJ och jag blir så upprörd på ett sådant korkat beteende!
Likaså Petra, jag citerar;
“**********
Fattade ingenting. Det första som kom över mig var obehag kring att någon spanar in mig i smyg när jag tränar. Det andra var en ilska över att någon annan oombeddtar sig friheten fälla såna kommentarer om mitt utseende.
*
Som frisk fd ätstörd är sånt här bland de värsta som finns. Jag har tack och lov verktygen som jag vet fungerar när hjärnspökena slår till. Men blir förbannad över de där små kornen av osäkerhet som ändå ligger där och pyr.
*
Men nej, jag tänker inte sluta träna styrka. Och nej, att vara smal är inte mitt stora mål i livet. Om nu någon trodde något annat. “
***********
Återigen, kan vi vara överens om att det inte är okej att fälla kommentarer om någon annans utseende! Oavsett live eller via sociala medier! Det är just den typen av kommenterar som kan trigga ångest, ätstörningar, låg självkänsla, att någon tappar tillit till andra människor osv. Av en slump såg jag ett fantastiskt litet klipp hur vi kan hjälpa våra barn att gilla sina kroppar. Och när jag såg det tänkte jag -Wow! Det här är just vad det handlar om och också gäller oss vuxna. “Acceptera din egen kropp och andras!”
För hade alla kunnat acceptera hur andra såg ut hade ingen behövt värderas eller kommenteras. Eller hur?
Se gärna filmklippet och berätta om du håller med mig eller ej.
Nedan gjorde jag en kort sammanfattning av klippet;
- Var medveten och börja tidigt med att motverka, hjälp barnen att navigera bland alla budskap om att utseende är viktig.
- Lär barn att acceptera sin egen kropp och andras.
- Prata inte nedsättande om din eller andras kroppar!
- Kommentera inte din kropp och prata inte negativt om den.
- Självklart får man säga till sina barn att de är fina men balansera med komplimanger för annat också.
- Prata inte om mat som bra eller dåligt och undvik att värdera maten som nyttig eller onyttig.
Så kan du hjälpa ditt barn att gilla sin kropp
Studier har visat att barn är medvetna om hur den ideala kroppen ser ut redan när de är i förskoleåldern. Därför är det viktigt att hjälpa barnet att navigera bland alla budskap om att utseendet är viktigt – redan när de är små.
Geplaatst door KIT op woensdag 17 mei 2017
Bra tankar och snabbsammanfattning, men det där om maten är onyttig eller ej vet jag inte om jag vill hålla med om. Ska man inte lära barn vad som är bra och mindre bra för kroppen att äta? jag kommer fortsätta lära mitt barn att vissa saker är INTE bra för kroppen att äta och andra saker är bra för kroppen att äta. Hur ska hon annars lära sig det och kunna göra bra val när det gäller kost? Du lär väl dina barn att cigaretter inte är särksilt bra för dig, droger är inte bra för dig, på samma sätt bör man väl lära sina barn att socker inte är särksilt bra för kroppen, transfetter är inte bra för kroppen. Eller?
Hej Katarina,
Tack för en jättebra reflektion som jag helt håller med dig i. Att äta godis på ett kalas, njuta av nybakade kanelbullar eller äta popcorn till lördagsfilmen anser inte jag vara något ohälsosamt som behöver värderas i bra eller dåligt. Håller helt med dig att vi ska lära våra barn att äta näringsrik mat, precis lika viktigt tycker jag att det är att förmedla att röra på sig som en naturlig del av livet.
Att vi ska hjälpa våra barn till bra vanor och beteenden som kommer främja deras hälsa, tror jag nog att du och jag är helt överens om Katarina.
Min poäng är egentligen att inte skuldbelägga ett barn när det inte själv kan påverka vad den äter. Vilket kan vara lätthänt när vi värderar mat i bra eller dåligt.
Däremot kanske fler föräldrar borde servera sina barn mer näringsrik mat!
Som tur är är cigaretter olagligt fram till barnet fyllt 18 år, förhoppningsvis är dom kloka nog att inte röka då! 🙂